Vad kan jag göra för att förbereda mig?

Lär känna din grannar "De som räddar människor i katastrofer är sällan brandmän, poliser eller annan räddningspersonal. Det är i första hand civila - grannar, arbetskamrater och närstående - som står för det katastrofreducerande arbetet. De flesta av oss befinner sig den största delen av tiden i eller kring hemmet, så det är mest sannolikt att du är där också när krisen bryter ut. Att känna sina grannar och att ha förankring i närområdet är därför något som spelar stor roll vid naturkatastrofer - att det finns människor i närheten som bryr sig är kort sagt en av de viktigaste faktorerna för att klara sig." - Överlev katastrofen, Herman Geijer

Hemberedskap Vad är bra att ha hemma för att klara oss i en vecka i händelse av ett strömavbrott eller annan kris? Vi utgår ifrån våra grundbehov vatten, mat, värme, trygghet/information och kompletterar med sanitet och sjukvård, samt eventuella mediciner som behövs.   Vattendunkar som går att vika ihop tar liten plats och kan användas om du behöver gå och hämta vatten vid en färskvattenkälla eller om kommunen ordnar ett tillfälligt utlämningsställe. 95% av vattnet i Sveriges vattendrag är drickbart, är du osäker på om vattnet är tjänligt så koka det eller tillsätt vattenreningstabletter eller -droppar (Vattenrening finns exempelvis på apotek, Biltema, Clas Ohlson eller sportaffärer). Pet-flaskor med vatten kan du förvara i frysen, då fungerar de också som kylklampar och hjälper till att hålla kylan i frysen vid ett elavbrott. Värt att tänka på är att maten ska vara sådan som du/ni ändå äter och lätt kan lagra lite mer utav. Det är också viktigt att den klarar av att förvaras i rumstemperatur. Exempel på bra mat att ha hemma är energitäta livsmedel som nötter, frön, jordnötssmör. Torkad frukt, gryn, fullkornspasta, baljväxter, knäckebröd, pålägg som mjukost på tub. Krossade tomater och bönor i tetrapack har fördelen att de redan kommer med vätska som de kan tillagas i. Havremjölk och annan växtdryck har lång hållbarhet. Multivitamintabletter kan vara ett bra komplement. Choklad och annan trivselmat är bra krislyx. Friluftsutrustningen kan komma väl till pass i en utkyld lägenhet, liksom vinterkläder. Mattor kan användas till att omvandla köksbordet till en värmekoja eller att isolera fönster, även presseningar, dukar, handdukar eller sopsäckar kan användas till det. Värmeljus i ljusstakar samt fotogenlyktor är bra att ha hemma, de ger både ljus och värme. Är det väldigt kallt ute så kan det vara en poäng att hela hushållet flyttar ihop i ett rum för att hålla värmen. En transistorradio med batterier eller en vevradio gör att en kan hålla sig informerad. Radion i bilen är en annan bra informationskälla. En laddad powerbank och en solcellsladdare gör att du kan hålla igång telefonen. Tvättlappar och handsprit underlättar saniteten. Har du hämtat vatten från närmsta sjö eller flod så kan du använda det till att diska eller tvätta och sedan spola toaletten med gråvattnet. Är tillgången till vatten ännu mera begränsad eller du har svårt att lämna lägenheten så kan påsar och kattsand underlätta toalettbehoven.    Här hittar du mer info.

Vardagskitt Vad är ett bra vardagskitt att ha med sig? Ett vardagskitt är precis som det låter ett kitt du har med dig i vardagen. Det ska underlätta för dig att ta dig hem även vid oförutsedda händelser (som ett omfattande snöoväder, en olycka, ett längre elavbrott i tunnelbanan, en utdragen bilkö eller nåt helt annat) och att kunna agera för att hjälpa andra. Utgå ifrån de fyra grundbehoven (vatten, mat, värme/skydd från elementen, information) och lägg till första hjälpen. Sedan är det bara att anpassa det efter dina behov (som kan skilja sig åt beroende på om du cykelpendlar, kör bil, åker kollektivt eller är på väg till fots, om du rör dig i mer urbana eller lantliga miljöer och så vidare). Ett grundkitt kan bestå utav: Sjukvårdsväska Hygienprodukter, papper Vattenflaska och vattenrening Powerbars/jägarsnus/druvsocker/frukt Tändstål/tändstickor/tändare Aluminiumfilt (spaceblanket/nödfilt) Regnkläder/ombyte och reflexväst Telefon, laddare och powerbank Anteckningspapper och (blyerts)penna Karta, nedladdade kartor i telefonen Ficklampa, (multi)verktyg, fickkniv, tejp, snöre

Social resiliens Vi pratar om social resiliens (community resilience), det vill säga samhällets robusthet och förmåga att både kunna anpassa sig till och att motstå förändrade förutsättningar. Social resiliens är en förutsättning för en trygg och hållbar utveckling. Ett organiserat och förberett lokalsamhälle kan innebära en trygghet. Genom att bygga upp gemensam infrastruktur och en vi-känsla kan det bidra till att deeskalera en krisartad situation som annars riskerar att urarta. Vi pratar om behovet av att inventera våra nätverk och områden för att underlätta en koordination i en krissituation. Var finns närmsta storkök som har tillgång till ett strömaggregat? Var samlas sjukvårdskunnig personal? Vilka kvarters- eller samlingslokaler kan användas som knutpunkter? Har lokala idrottsföreningen tillgång till bajamajor? Finns det radioamatörer och radioutrustning i området? Går det att träffa avtal med kommunen och lokala handlare så att mat som annars skulle förfaras kan tillredas och fördelas till gruppboenden, vårdinrättningar eller tillfälliga soppkök i grannskapet?   Mer info hittar du bland annat här.

Lajva krisen Varför inte planera in övningshelger för att testa den egna beredskapen? Det blir roligare att sitta i sin nedsläckta och utkylda lägenhet om vi är fler som gör det samtidigt, och även kan mötas upp. Varför inte ett större krislajv med spelledare som kan slänga in olika spelmoment och markörer som agerar skadade eller annat? Eller ett decentraliserat lajv som en kan anmäla sig till och som äger rum när en av spelledarna skickar ut ett viktigt meddelande till den lajvande allmänheten om den senaste händelseutvecklingen? Ett lajv som kan utvärderas och bidra till en erfarenhetsbank att utgå ifrån när vi bygger vidare på vår gemensamma beredskap.

Psykologisk första hjälpen Kriser inträffar, stora som små. Och människor som hamnar i en kris kan behöva vårt stöd. Men hur gör vi som medmänniskor för att stötta dem som utsatts? Här hittar du en handbok för stödpersoner och en webbkurs i krisstöd. Ju mer förberedda vi är på att hjälpa till när en kris inträffar, desto lättare är det också att agera medmänniska åt våra medmänniskor. Handbok för stödpersoner Våga möta

Första hjälpen L-ABCDE är en metod för att vid en olycka effektivt kunna bedöma vilka åtgärder som behövs och i vilken ordning de ska utföras. L står för Livsfarligt läge A står för Airway, öppen luftväg B står för Breathing, andning C står för Cirkulation och blödning D står för Disability, medvetande, rörelse, känsel E står för Expose, helkroppsundersökning, förhindra nedkylning Läs mer i detta dokument.

Först på plats vid en olycka De flesta har någon gång gått en kurs i Första hjälpen och lärt sig att utgå ifrån ABC (andning, blödning, cirkulationssvikt). Idag talar räddningstjänsten istället om S-XABCDE som står för: S - Safety (säkerhet, både din och den drabbades), X - Exsanguinated bleeding (katastrofblödning - en blödning som tömmer den drabbade på blod), A - Airway and cervical spine control (fri luftväg och manuell fixering av halsryggen), B - Breathing (andning), C - Circulation and bleeding (cirkulation och blödning samt blödningskontroll), D - Disability (oförmåga, medvetandegrad, rörelseförmåga och känsel), E - Exposure and protect from the environment (exponering och skydda mot omgivningen). Är vi först framme på en olycksplats, behöver vi börja med att fråga oss: Är det säkert att gå fram? Oavsett om det är fråga om exempelvis en trafikolycka eller en skjutning, så kan vi inte bara rusa fram. Först när vi bedömt läget som tillräckligt säkert, kan vi larma och gå vidare till nästa steg.

Stoppa blödningen Katastrofblödningar leder varje år till en mängd dödsfall. Dödsfall som många gånger hade kunnat förhindras med rätt kunskap. Gatans förband är en ideell förening bestående av certifierade instruktörer i konceptet Stoppa blödningen och håller med jämna mellanrum utbildningar för allmänheten, gratis för dem som behöver det, preppa tillsammans- och grannskapsgrupper. Gatans förband finns på Instagram och Facebook. Här hittar du en webbkurs i hur du kan agera vid katastrofblödningar i väntan på ambulans (Klicka på Förberedande E-utbildning med kunskapstest och sedan på Gå till kursen, ingen inloggning krävs) Mer information om Stoppa blödningen hittar du här. Efter att möjliga katastrofblödningar stoppats, går vi vidare till nästa steg. Hjärt- lungräddning Så här skriver Svenska rådet för hjärt- lungräddning: Vid ett hjärtstopp kan hjärtat inte längre pumpa blodet ut i kroppen. Med hjälp av hjärt-lungräddning (HLR) kan blodet pumpas runt manuellt. Kraftiga bröstkompressioner i högt tempo samt inblåsningar kan ge tillräcklig blodcirkulation och syre tills professionell hjälp anländer. Läs mer på Svenska rådet för hjärt- lungräddning.